Kategori: Serier

Spänning med tiotusenmetersklubben

I Apples senaste originalserie får vi följa med på en flygresa som går allt annat än smooth. Idris Elba och hans 200+ medpassagerare får det hett om öronen.

Högkvalitativ spänning

Jag har en förkärlek för serier och filmer som handlar om gisslansituationen och är kanske lite extra svag för just flygplanskapningar. Nu släpps det kanske inte överdrivet mycket av den sorten längre, men en film jag växte upp med och såg måånga gånger var Wesley Snipes-rullen Passenger 57. Om den håller i dagsläget vet jag inte, men på den tiden älskade jag den.

Med ovan sagt och det faktum att Idris Elba axlar huvudrollen så är förväntningar högt ställda från start.

Och vet ni vad? Förväntningarna infrias. Vi bjuds på en serie som är snygg, oerhört välspelad och välproducerad på alla håll och kanter. Det bjuds på en del spännande intriger både i luft och på marken och de sju avsnitten är över alldeles för snabbt. Det är spännande nära på rakt igenom och vissa avsnitt är nervigare än andra. Det finns egentligen få saker att säga negativt om detta. Hatten av för Apple+ som återkommande visar att de är suveräna på att producera kvalitetsserier.

 

Bitvis obehagligt om viktigt tema

The Walk-In (finns på SVT Play) är en miniserie om en före detta nazist, er om det nedan. Jag hade inte hört talas om den innan men fastnade för att Stephen Grahams nuna dök upp när jag skrollade på streamingtjänsten.

Historien upprepar sig?

Först, kort om serien:

”En infiltratör hoppas att stoppa framtida attacker när han infiltrerar en neo-nazistisk terrorgrupp. Men är alla på andra sidan verkligen fiender? Serien bygger på verkliga händelser.”

Ett ämne jag är svag för. Allt som har med extremism att göra skrämmer och fascinerar. Extremhögern tar plats i politiken igen som om ingen lärt sig av historien och det gäller inte bara Sverige. Nog propaganda från mig.

Stepen Graham (svenskt påbrå!) leder den här miniserien. Han är en av mina absoluta favoriter och har förgyllt mycket. Han slog väl egentligen igenom på riktigt med sin fantastiska roll som arslet Combo i This is England och har sedan varit med i Peaky Blinders, Boardwalk Empire med mera. Och har ni inte sett filmen Boiling Point – gör det (kommer för övrigt som tv-serie i höst).

Åter till serien. Intressant, verklighetsbaserad intrig. Bitvis är den ruggig och riktigt spännande. Den är välgjord och välspelad från alla sidor. Det finns väldigt mycket att gilla med detta – och att lära sig. Jag återkommer till att verkligheten kan kännas ganska obehaglig och jag känner djupt obehag vid tanken på all sanning i den här produktionen.

Den håller rakt igenom och bjuder återigen på mycket spänning. Jag gillar att följa huvudkaraktären och hans huvudbry med att å ena sidan vilja göra skillnad men med risk för fru och barn som fått flytta när hotbilden följt med.

Emellanåt kan jag uppleva att The Walk-In kan bli lite långsam och tappa fokus för en stund, vilket drar ned betyget något, men den är fortfarande väl värd en titt. En ganska okänd liten pärla.

 

Gammal gubbe kickar arsle

Det är något med gubbarna i Hollywood. Arnold, 76, släpper action-serie på Netflix där han spelar CIA-agent. Stallone släpper nytt där han spelar mafioso som tar över nytt territorium efter fängelsestraff. En av skillnaderna är dock att Arnold spelar 65-åring medan Stallone faktiskt spelar sin ålder.

Mafioso i en ny värld

Bakom Tulsa King står Hollywoods nu hetaste showrunner Taylor Sheridan, som även ligger bakom framgångar som Yellowstone med spinoffer, Mayor of Kingstown med flera. Många återkommande teman och upplägg gör att hans produktioner ganska lätt känns igen. Inte minst är de väldigt välgjorda, välspelade och välskrivna.

Tulsa King är inget undantag. Det här är en serie som underhåller mig från början till slut. Den är kanske rätt gubbig och har egentligen inte något nytt att bjuda på, men det gör inte när det är välskrivet och bra driv.

Dialogen är härlig, tonen är ofta ganska lättsam med underfundig humor. Jag blir glatt överraskad, även om jag vet att Sheridan som showrunner oftast är ett bra tecken.

Jag ser fram emot nästa säsong. Roligt att Stallone i sin första tv-serie någonsin. Mycket finns att säga om karln, men jag gillar honom som skådis, träig eller ej.

Årets överraskning

Jag hade inte läst något om den här serien trots att omslagsbilden passerat revy när jag scrollat i flödet på Apples streamingtjänst. Den ligger dessvärre ganska långt ned på topplistan. Det var när en bekant rekommenderade den på Facebook som jag kände att ”Det här får jag inte missa”.

 

Det låter kanske torrt, men …

Intrigen låter ganska enkel, och kanske lite småtorr.

”Medan världens vinälskare sörjer Alexandre Legérs död, får hans frånvarande dotter Camille veta att hans fantastiska vinsamling kan bli hennes. Men för att få arvet måste hon besegra faderns skyddsling Issei i en tävling där sinnena prövas.”

Jag älskar mat. Jag älskar vin. Således borde detta kunna tilltala. Det finns ett antal riktigt minnesvärda serier och filmer med mat- och vinresor och det visar sig att Drops of God kan placeras högst upp på den.

Serien består av åtta beroendeframkallande avsnitt. En produktion där, likt en magnifik maträtt paras med det perfekta vinet, allt sitter. Skådespeleriet är fenomenalt, manuset likaså. Regin är super, bildkompositionen magisk och ljudbilden eggande. Jag gillar även att man inte gör en Hollywood och låter allt vara på engelska utan blandar franska, japanska och engelska som är de tre främst förekommande språken.

Intrigen blir naturligtvis djupare än premissen avslöjar och karaktärsgalleriet är rikt och intressant. Man lyckas beskriva smaksensationerna med ljud och bild på ett sätt som gör att man själv önskar att man sitter med en smakprovning till varje avsnitt.

Det här är kort och gott svårslaget. En serie jag dessvärre tror kommer att gå många förbi, men som förtjänar en gigantisk publik.

 

Hawkeye i kostym

Jeremy Renner spelar huvudrollen i Mayor of Kingstown. Han är kanske mest känd som Hawkeye i Avengers-filmerna men har väldigt mycket mer på sitt samvete. Han passar bra i den här rollen och upplevs mindre stel än jag tyckt att han ofta varit i filmroller.

Kingstown är producerad och bitvis skriven av Taylor Sheridan, mannen bakom succén Yellowstone. Det märks en hel del på innehållet.

En serie som växer

Mayor of Kingstown handlar om familjen McLusky. Mamma jobbar på fängelset, en av sönerna är polis och de två andra är ”maktmäklare” som jobbar mellan såväl rättsväsende som de kriminella för att hålla någon form av balans i samhället.

Jag tycker att serien pendlar lite i starten. De första avsnitten är både intressanta och välskrivna men spänningsfaktorn är kanske inte jättehög. Det är också på många sätt en serie om män. Kvinnorna hamnar i bakgrunden och används till en början mest som ögongodis. Även här växer serien längre in i första säsongen när karaktärer och deras relationer vill varandra utvecklas.

Något annat som också växer är spänningen. Efter halvtid blir det riktigt intressant och främst säsongens två-tre sista avsnitt är bitvis nagelbitande spännande. Främst scenerna i fängelset sticker ut – De får mig genast att minnas känslan av några av de mer intensiva avsnitten av fantastiska serien Oz (den hade faktiskt förtjänat att förnyas, eller nåt).

Jag går från halvskeptisk till att verkligen se fram emot att ta mig tid för säsong två. Ett bra betyg.