Författare: Film & Serieälskaren

Publicerat

Tv serie Anna Holt

Tv serie Anna Holt

Tv-serien ”Anna Holt” är en svensk kriminalserie som sändes mellan 1996 och 1998 och följde kriminalkommissarie Anna Holt spelad av Petra Nielsen och hennes team som löser olika brott i Stockholm.

En av de mest minnesvärda karaktärerna i serien var livvakten Petra Nielsen som spelade en viktig roll i flera avsnitt.

Anna Holt spelad av skådespelerskan Petra Nielsen var en tuff och skicklig livvakt som hade hand om den unga och charmiga prinsen i serien. Hennes karaktär var en av de mest intressanta och mångfacetterade i serien och uppskattades av tittarna för sin professionalism och sitt mod. Anne var en skicklig stridare och en skarp skytt, vilket gjorde henne till en oumbärlig medlem av prinsens säkerhetsteam.

I serien följde vi Anna och prinsen medan de navigerade genom farliga situationer och försökte skydda prinsen från faror och hot. Anna Holt var alltid på sin vakt och beredd att offra sig själv för att rädda prinsen och se till att han var i säkerhet. Hennes lojalitet mot prinsen var oändlig och hon gjorde allt i sin makt för att se till att han var säker och skyddad.

Petra Nielsen var en karaktär som stack ut från mängden i tv-serien ”Anna Holt” och skådespelerskan Petra Nielsen gjorde ett fantastiskt jobb med att ge liv åt denna tuffa och modiga livvakt. Hennes karaktär var en viktig del av seriens handling och bidrog till spänningen och dramatiken i varje avsnitt. Tittarna älskade att följa Petras äventyr och se henne kämpa mot olika hot för att skydda prinsen.

Genom Petra Nielsen och hennes karaktär som livvakt åt prinsen, lämnar tv-serien ”Anna Holt” ett starkt intryck på tittarna och visar vikten av mod, lojalitet och professionalism i säkerhetsbranschen. Petra Nielsen är en karaktär som kommer att bli ihågkommen och uppskattad i många år framöver för sitt bidrag till seriens framgång och spänning.

I tv-serien Anna Holt en svenska kriminalserie som sändes mellan åren 1996 till 1997 spelades prinsessan Madeleine och kronprinsessan Victoria av två unga och lovande skådespelare. Rollerna gavs till då relativt okända namn inom branschen, vilket gav dem en fantastisk möjlighet att få visa upp sitt skådespelartalang för en bredare publik.

Publicerat

En gripande thriller på TV4 Play

”The Fall”

The Fall är en brittisk-irländsk kriminaldramaserie som har fångat publikens intresse sedan den först sändes 2013. Serien skapades av Allan Cubitt och utspelar sig i Belfast, Nordirland, där den utforskar det komplexa förhållandet mellan en mördare och en detektiv. Det är en gripande thriller på TV4 Play. Med en stark ensemble av skådespelare och en fängslande berättelse har The Fall blivit en hyllad serie som fortsätter att fascinera tittare världen över.

Handlingen i The Fall

Serien följer detektiv superintendent Stella Gibson, spelad av den prisbelönta skådespelerskan Gillian Anderson, som blir inkallad in för att utreda en serie brutala mord på kvinnor. Gibson, som är en erfaren och självständig utredare, har en skarp blick för detaljer och en förmåga att tänka utanför boxen. Hennes karaktär är komplex och mångfacetterad, och hon bjuder på en stark kvinnlig förebild i en mansdominerad värld av kriminalutredningar.

Mördaren, Paul Spector, spelad av Jamie Dornan, känd för sin roll som Christian Grey i Fifty Shades-trilogin. Spector är en psykologiskt komplex karaktär som arbetar som terapeut på dagen och är en kallblodig mördare på natten. Serien växlar mellan Gibson och Spectors perspektiv, vilket ger tittarna en djupare förståelse för deras respektive liv och motiv. Detta skapar en spännande dynamik där man sympatiserar med båda karaktärerna, trots deras diametralt motsatta roller.

En gripande thriller på TV4 Play
En spännande thriller som man inte kan sluta att titta på

Karaktärer och deras utveckling

Förutom Gibson och Spector finns det flera andra viktiga karaktärer som bidrar till berättelsen. En av dem är DS John McNally, spelad av Colin Morgan, som är en ung och ambitiös detektiv som arbetar under Gibson. Hans karaktär blir utvecklat genom serien när han lär sig av Gibson och brottas med sina egna demoner.

En annan central figur är Sally Ann Spector, Paul Spectors fru, spelad av Emmett J. Scanlan. Hennes karaktär ger en annan dimension till berättelsen, eftersom hon är omedveten om sin makes mörka hemligheter och kämpar med sina egna livsutmaningar. Genom att inkludera hennes perspektiv får vi en djupare inblick i hur Spectors liv påverkar dem omkring honom.

Teman och motstånd

The Fall tar upp flera teman, bland annat trauma, makt, kön och psykologi. Serien belyser hur trauma kan påverka individer och deras handlingar, både i jakten på rättvisa och i utförandet av brott. Gibson och Spector representerar två sidor av samma mynt: den som jagar och den som jagar. Serien ställer frågor om moral, rättvisa och vad som definierar en ”bra” eller ”dålig” person.

Berättelsens spänning bygger på en konstant känsla av fara och ovisshet. Varje avsnitt håller tittarna på helspänn, och det är svårt att förutsäga hur berättelsen kommer att fortsätta. Den psykologiska spänningen mellan Gibson och Spector skapar en atmosfär av obehag och fascination, vilket gör att man vill se mer.

Tankar

The Fall är en serie som har fått mycket beröm för sitt manus, skådespelarprestationer och sin förmåga att utforska komplexa mänskliga känslor. Gillian Anderson och Jamie Dornan levererar starka prestationer som gör att deras karaktärer känns verkliga och relaterbara. Trots deras extremt olika livsval. Med en kombination av psykologisk thriller och kriminaldrama lyckas The Fall inte bara underhålla utan också få oss att tänka efter och ifrågasätta våra egna uppfattningar om rätt och fel.

För den som söker en gripande och tankeväckande serie är The Fall ett utmärkt val att se på TV4 Play. Serien erbjuder en djupt engagerande berättelse. Och en insikt i den mänskliga naturens mörkare sidor, vilket gör den till ett måste för alla som älskar kriminaldrama.

Publicerat

Lust and caution

”Lust and caution” är en film som verkligen har gjort ett starkt intryck på många tittare och är en film som man sent kommer att glömma.

Regisserad av den berömda taiwanesiska regissören Ang Lee och baserad på Eileen Changs novell med samma namn, är ”Lust and caution” en film som utforskar teman som kärlek, förräderi och lojalitet under andra världskriget i Kina.

Lust and caution

Handlingen kretsar kring en grupp unga kvinnliga motståndsmedlemmar som planerar att infiltrera och mörda en kollaboratör med de japanska ockupanterna i Shanghai. En av dessa kvinnor, Wong Chia Chi (spelad av Tang Wei), går under täckmantel som en kvinna från överklassen för att vinna förtroende hos män i kollaboratören Mr. Yees (spelad av Tony Leung) inre krets. I processen blir hon dessutom betagen av Mr. Yee och deras farliga förhållande blir alltmer komplicerat.

Lust and caution
Lust and caution

En minnesvärd scen

En av de mest minnesvärda scenerna i filmen är sexscenen mellan Wong Chia Chi och Mr. Yee där passion och förräderi blandas på ett dramatiskt sätt. Tang Weis prestation som Wong Chia Chi är enastående och hon visar en imponerande känslomässig räckvidd i sin roll som en kvinna som är fast mellan sin plikt som motståndsmedlem och hennes känslor för sin fiende.

En gåta

Tony Leung gör också en fantastisk prestation som Mr. Yee en man som är något av en gåta och vars motiv och känslor förblir oklara för både tittaren och Wong Chia Chi själv. Deras komplicerade och farliga förhållande fångar verkligen åskådarens intresse och håller dem i spänning ända till filmens hjärtskärande slut.

Shanghai

Ang Lees regi är som alltid felfri och han lyckas fånga både filmens vackra estetik och dess mörka och komplexa känslomässiga lager på ett imponerande sätt. Han skapar en atmosfär av spänning och fara som genomsyrar hela filmen. Och får åskådaren att känna sig som om de befinner sig mitt i krigets Shanghai.

”Lust and caution” är en film som verkligen stannar kvar hos tittaren långt efter att den har slutat rulla. Den utforskar djupa teman som kärlek, lojalitet och förräderi på ett gripande. Och tankeväckande sätt och ger en inblick i en tid och plats som är både spännande och farlig. Ang Lees mästerliga regi och Tang Weis och Tony Leungs imponerande prestationer gör ”Lust and caution” till en film som man sent kommer att glömma.

Skådespelarna i filmen

Dom två skådespelarna som är i huvudrollerna är två av de mest framstående skådespelarna inom den asiatiska filmindustrin. Dessutom är dom kända för sina imponerande prestationer och förmågor att förmedla djupa känslor på duken.

Tang Wei

Tang Wei föddes 1980 i Wenzhou, Kina. Och fick sitt stora genombrott genom filmen ”Lust, Caution” (2007), regisserad av Ang Lee. Hennes tolkning av den komplexa karaktären Wang Jiazhi blev hyllad av både kritiker och publik. Det satte henne på den internationella filmkartan. Hon har sedan dess fortsatt att imponera med sin mångsidighet. Och har dessutom medverkat i en rad filmer som spänner över olika genrer, från romantik till drama. Hennes förmåga att gestalta både styrka och sårbarhet gör henne till en av de mest respekterade skådespelarna i sin generation.

Tony Leung

Tony Leung, född 1962 i Hongkong, är en ikon inom asiatisk film. Med en karriär som sträcker sig över flera decennier har han blivit känd för sina djupgående och nyanserade prestationer. Hans samarbete med regissören Wong Kar-wai har resulterat i några av de mest minnesvärda filmerna inom den moderna kinesiska filmen. Till exempel ”In the Mood for Love” (2000) och ”Chungking Express” (1994). Leungs förmåga att uttrycka känslor med subtila gester och ögonkontakt har också gjort honom till en mästare inom sitt hantverk.

Dessa skådespelare har inte bara vunnit flera prestigefyllda priser. Utan de har dessutom bidragit till att lyfta fram kinesisk film på den internationella scenen. Deras engagemang i sina roller och också deras passion för konsten gör dem till förebilder för många blivande skådespelare. Och tillsammans representerar de en ny generation av talang som fortsätter att inspirera och dessutom fascinera publik världen över.

Publicerat

Kungliga familjen

Kungafamiljer har alltid fascinerat och intresserat människor världen över. Så varför inte göra en film om den kungliga familjen? Och när den ikoniska skådespelerskan Catherine Deneuve tar rollen som drottningen i en dramatisk film om en kungafamiljens liv och intriger väcker det ännu mer uppmärksamhet.

Med Deneuves elegans, styrka och karisma är hon den perfekta skådespelaren att gestalta en drottning på filmduken.

Catherine Deneuve en fransk filmstjärna som har varit aktiv i branschen sedan 1957 är känd för sin imponerande karriär och mångsidiga skådespel. Hon har spelat allt från romantiska hjältinnor till tragiska figurer, och hennes närvaro på skärmen är alltid magnetisk. Som en av de mest respekterade och älskade skådespelarna i världen är det ingen tvekan om att hon kan ge liv åt en kunglig karaktär med elegans och auktoritet.

Att se Catherine Deneuve spela en drottning i en film om en kungafamilj innebär en perfekt kombination av kraft, skönhet, intelligens och drama. Deneuve har en naturlig aura av sofistikation och elegans som gör henne till ett perfekt val för rollen som en kunglig person. Hennes närvaro på skärmen är både fängslande och beundransvärd och hennes skådespelarkonst skulle utan tvekan ge liv åt en drottning med alla dess komplexiteter och känslor.

Kungliga familjen

I filmen om kungafamiljen skulle Catherine Deneuve porträttera en drottning som står inför maktspel, intriger och familjedrama. Hon skulle gestalta en karaktär som kämpar med sitt ansvar gentemot sitt folk och sin familj, samtidigt som hon balanserar sin egen personliga lycka och välbefinnande. Deneuves skickliga skådespel skulle ge djup och nyans åt drottningens karaktär och visa på hennes inre kamp och mod.

Genom att se Catherine Deneuve spela drottningen i en film om en kungafamilj. Skulle publiken få en fängslande och gripande upplevelse. Deneuves närvaro på skärmen är alltid magnetisk och hennes förmåga att gestalta komplexa karaktärer gör henne till en av de mest älskade skådespelarna i världen. Att se henne i rollen som en drottning skulle vara en sällsynt och oförglömlig upplevelse för alla som älskar drama, historia och kungligt glamour.

Kungliga familjen
Kungliga familjen

Så med det sagt skulle Catherine Deneuve vara en perfekt skådespelare att gestalta en drottning. Och det i en film om en kungafamilj. Med sin elegans, styrka och karisma skulle hon ge liv åt en kunglig karaktär med djup och känsla. Deneuves närvaro på skärmen är alltid imponerande. Och hennes skådespelarkonst är enastående. Som dessutom gör henne till den perfekta kandidaten för rollen som en drottning. En film med Catherine Deneuve som drottningen skulle vara en gripande och fascinerande upplevelse. Och det för alla som älskar drama och kunglig glamour.

Får man göra filmer om kungafamiljen?

Att göra filmer om kungafamiljen är en komplex fråga som väcker både intresse och debatt. I Sverige, liksom i många andra länder med monarkier. Finns det ingen specifik lag som förbjuder att skildra kungafamiljen i film eller annan media. Dock måste skaparna vara medvetna om de etiska och juridiska aspekterna av sådana projekt.

En film om kungafamiljen kan bidra till en ökad förståelse för institutionen och dess roll i samhället. Det kan också väcka frågor om tradition, makt och offentlighet. Men det är viktigt att hantera ämnet med respekt och ansvar. Historiska eller biografiska skildringar kan lätt bli kontroversiella, särskilt om de innehåller känsliga eller privata aspekter av familjens liv.

Det finns också en risk för att dramatiseringar kan leda till missförstånd eller sprida osanna uppgifter. I Sverige har kungafamiljen en stark opinionsbildande roll, och det är viktigt att respektera deras integritet. Filmmakare bör sträva efter att skapa en balans mellan konstnärlig frihet och respekt för de individer som skildras. Genom noggrant research och en medvetenhet om konsekvenserna kan filmer om kungafamiljen bli både underhållande och informativa.

Publicerat

STCW för anställa på biografen

Vad gör anställda på en biograf?

Biografer i Uppsala
Detta är slotts biografen i Uppsala.

 

Slotts bio

 

Anställda på en biograf har en rad olika arbetsuppgifter som bidrar till att biografen kan fungera smidigt och ge en bra upplevelse för besökarna. Deras uppgifter varierar beroende på deras specifika roll, men de flesta anställda har en kombination av kundservice, tekniskt ansvar och allmän drift.

Fyris biografen i Uppsala
Fyris biografen i Uppsala

 

En vanlig arbetsuppgift för de anställda är att arbeta vid biljettkassan. Där de säljer biljetter och hjälper kunder att välja rätt platser. De ger information om filmerna, visningstider och rekommenderar eventuella specialvisningar eller kampanjer. Vid snackbaren är personalen ansvarig för att sälja popcorn, läsk, godis och andra snacks. De hanterar betalningar, ser till att matområdet är rent och håller koll på lager för att säkerställa att det alltid finns tillräckligt med varor.

Vad händer om personalen blir sjuka?

Det kan vara svårt att helt plötsligt bara gå hem och lämna alla kunder kvar. Bästa lösningen kan vara STCW en typ av företagshälsovård. Detta innebär att anställda på biografen regelbundet besöker läkare. Man behöver avtal för sina anställda och verkligen ta hand om dem. Tar du hand om dina anställda på din biograf så får du en bättre miljö på arbetsplatsen. Ni ska så klart även ha det kul tillsammans efter jobbet s.k AW dvs after work och besöka någon bar i Uppsala. Samt så ska ni även ta hand om er hälsa och besöka läkare med jämna mellanrum.

Biografer i Uppsala

Inne i biosalongen har anställda ansvaret för att hjälpa besökare hitta sina platser och kontrollera biljetter innan visningen börjar. Efter filmens slut städar de biografsalongerna för att hålla dem rena inför nästa visning. Vilket inkluderar att plocka upp skräp, torka av säten och sopa golvet.

Utöver dessa kundnära uppgifter har vissa anställda tekniskt ansvar. De ansvarar för att starta och övervaka filmprojektionen, säkerställa att ljud- och bildkvaliteten är korrekt och att filmerna visas utan tekniska problem. De hanterar också underhåll av utrustningen och ser till att maskinerna fungerar som de ska.

En annan viktig del av biografens personal är chefer eller ansvariga som övervakar den dagliga driften. De ser till att scheman fungerar, att personalen är på plats, hanterar kassaredovisningar och eventuella kundklagomål. De ansvarar också för att biografen följer regler och säkerhetsbestämmelser.

Sammanfattningsvis är arbetet på en biograf en kombination av kundservice, försäljning, teknisk drift och underhåll. Med fokus  dessutom på att ge besökarna en trevlig och problemfri bioupplevelse.

Publicerat

Succession serien

Familjen Roy har en dröm, ett liv, ett imperium tillsammans

Jag har läst så mycket gott om Succession, främst senaste året när fjärde och sista säsongen kom. Av någon anledning har jag dragit mig för att se själva Succession serien. Inte tyckt att den låter som något jag skulle fastna för.

Succession serien

Alla är svin

Succession är en märklig serie. Märklig för att den är så förbaskat jäkla underhållande och medryckande trots att det egentligen inte finns en enda karaktär att verkligen sympatisera med. Alla är maktgalna svin, alla kör över varandra, syskonen förstör för varandra och försöker ta makten och ja – Alla är svin.

Men det är så förbaskat välskrivet. Dialogen är underfundig och får mig att garva rakt ut flera gånger per avsnitt på ett sätt som väldigt få serier gör (även om vissa bitska kommentarer kan bli lite väl och kännas lite over-the-top). Det känns realistiskt samtidigt som det känns överdrivet, inte minst med tanke på att vissa karaktärer uppenbarligen lyckas gå extremt långt trots att de knappt verkar besitta hjärnceller – Men såna har jag stött på många i verkligheten också.

Succession serien
Succession serien

Skådespelarna

Skådespeleriet är helt outstanding. Brian Cox som överhuvud gör nog sitt livs roll. Sarah Snook är fenomenal som dottern. Kieran Culkin (Ensam Hemma-Macaulays brorsa) sticker ut lite extra som den extremt sviniga Roman Roy vars dialog pendlar mellan galenskap, överdriven och helt fenomenal – Scenen där han råkar skicka en dickpic till sin farsa är obetalbar. Även scenen när Jeremy Strongs Kendall Roy börjar rappa på scen när de firar farsans åttioårsdag.  Matthew MacFayden är en skådespelare jag inte sett i överdrivet mycket, men jag har alltid tyckt att han är väldigt träig – Han är faktiskt en av seriens absolut största behållningar som Tom, ingift i familjen Roy och som lyckas hålla sig kvar tack vare familjebanden. Jag kan inte lyfta skådespelarna högt nog, de är verkligen toppklass allihop. Vi får även gästskådespelare som Alexander Skarsgård och Adrien Brody.

Visst finns det avsnitt som är lite segare, men överlag är jag fascinerad över hur skådespeleri och dialog lyckas lyfta en serie som i många avseenden ofta är ganska odramatisk i sig, även om det finns riktigt nerviga scener och avsnitt. I säsong fyra hettar till extremt och främst ett avsnitt har mig fullständigt naglad och nervig.

Repliker

Och dialogen, återigen. Det finns replikskiften här som är så sinnessjukt snygga – och roliga. En av mina favoriter är när man misstänker skottlossning i kontorskomplexet och Tom och hans ”assistent” Greg blir placerade i vad som inte alls är ett panic room. De pratar om det lilla fönstret till höger om dörren och Greg kläcker ur sig en av de repliker som fått mig att skratta rakt ut:

“Someone could fit through that window. A small person. An attack child.”

Så. Hur sammanfattar man fyra säsonger av Succession? En väldigt annorlunda upplevelse. En serie som egentligen inte borde funka med tanke på att jag inte brukar ha lätt att fastna för vare sig böcker, serier eller filmer där man inte kan sympatisera med karaktärer. Men. Funkar gör det. Och jag kommer sakna den här serien.

Just nu kan man i alla fall se denna serie på ”Max”. Och har man inte den kanalen finns den säkert att hyra på någon annan kanal. En serie som säkert jag kommer se igen och det är lika bra att passa på när man hittar en serie som verkligen är något att se. Men det beror också på vad man tycker om och har för smak. Eller till och med humör kan spela in beroende på vad man tittar på och när.

Publicerat

A ghost story

A ghost story

”A Ghost Story” är en unik och gripande film som utforskar teman som förlust, sorg och tiden som går.

A ghost story

Filmen, regisserad av David Lowery och släppt 2017, följer berättelsen om en man (spelad av Casey Affleck) som dör i en tragisk olycka och återvänder som ett spökliknande väsen för att övervaka sin älskade (spelad av Rooney Mara) och det hus de en gång delade tillsammans.

Denna film skiljer sig från traditionella spökhistorier genom att inte fokusera på skräck eller spänningsmoment, utan istället utforskar den djupa känslor av sorg, längtan och förlust. Genom att använda sig av en långsam och meditativ berättarstil,skapar filmen en atmosfär av melankoli och reflektion.

En av de mest imponerande aspekterna av ”A Ghost Story” är dess visuella berättande. Filmen använder sig av långa tagningar och statiska kameravinklar för att låta åskådaren känna sig som ett spöke som obemärkt iaktar livet som pågår runtomkring. Scener som visar tiden som går genom att låta kameran stå på en plats under flera minuter fungerar som en påminnelse om hur obetydliga vi är i det stora spelet av tid och rum.

Casey Affleck och Rooney Mara ger också starka och känslomässiga prestationer i sina roller som det unga paret vars liv skiljs åt av en tragisk händelse. Deras kemi på skärmen är verkligt övertygande och deras tysta kommunikation genom blickar och kroppsspråk förstärker känslan av förlust och saknad som filmen utforskar.

Genom att blanda filosofiska teman med poetiska bilder och kraftfulla prestationer, lyckas ”A Ghost Story” skapa en djupt gripande upplevelse för åskådaren. Filmen utforskar hur vi navigerar genom förlust och sorg och hur vi alla är bundna av den eviga cykeln av tid.

Sammanfattningsvis är ”A Ghost Story” en film som stannar kvar hos tittaren långt efter att sluttexterna rullat över duken. Den ställer frågor om livet, döden och meningen med allt, och bjuder in åskådaren att reflektera över sina egna känslor och erfarenheter av förlust. Med sitt unika tillvägagångssätt och starka berättande är ”A Ghost Story” en film som förtjänar att ses och diskuteras om om och om igen.

Publicerat

Slumdog millionaire vem vill bli miljardär

Slumdog millionaire vem vill bli miljardär

”Slumdog Millionaire” en film regisserad av Danny Boyle och skriven av Simon Beaufoy slog biograferna år 2008 och vann otaliga priser inklusive åtta Oscars.

Filmen är baserad på boken ”Vem vill bli miljardär” av Vikas Swarup och följer berättelsen om en ung indisk pojke som deltar i den populära tv-programmet ”Vem vill bli miljardär”.

Handlingen centrerar kring Jamal Malik en föräldralös ung man som uppväxt i slummarna i Mumbai, Indien. Genom en serie av flashbacks får vi inblick i hans liv och de händelser som har format honom till den person han är idag. Jamal bestämmer sig för att delta i ”Vem vill bli miljardär” i ett försök att återfå sin förlorade kärlek Latika, som har blivit bortförd av en gängledare.

Genom filmen får vi följa Jamals resa genom programmet och de frågor han möter som alla på ett eller annat sätt relaterar till hans livserfarenheter. Genom en serie av flashbacks visar filmen hur Jamal har lärt sig svaren på frågorna genom sina tidigare upplevelser och hur dessa erfarenheter har format honom till den person han är idag.

”Slumdog Millionaire” är så mycket mer än bara en film om en pojke som vinner en miljardär tävling. Det är en film som belyser samhällets orättvisor och klasskillnader och visar på den enorma klyftan mellan rika och fattiga i Indien. Filmen skildrar också den starka vänskapen mellan Jamal och hans bror Salim, samt kärlekshistorien mellan Jamal och Latika.

Genom att använda sig av en mix av engelska och hindi, samt en bländande musik och cinematografi, lyckas regissören Danny Boyle skapa en film som inte bara underhåller utan också berör och väcker frågor om livets stora frågor.

”Slumdog Millionaire” har också fått kritik för att förstärka stereotyper om Indien och indiska slummen. Vissa kritiker har hävdat att filmen ger en alltför förenklad bild av Indien som ett exotiskt och farligt land, medan andra har kritiserat filmen för att glorifiera slummiljön och dess invånare.

Trots kritiken har filmen blivit en ikonisk del av filmhistorien och har lämnat ett starkt avtryck på publiken världen över. ”Slumdog Millionaire” är en gripande och inspirerande film om kärlek, vänskap och överlevnad och en stark påminnelse om vikten av att kämpa för det man tror på, oavsett förutsättningarna.

Publicerat

Nancher Row

Nancher Row

”Nancher Row” är en tysk-brittisk TV-serie som sändes under åren 1991-1998. Serien följde livet på en pittoresk familjegård i England där de olika karaktärerna hanterade både personliga och professionella utmaningar.

Nancher Row

Den huvudsakliga handlingen i ”Nancher Row” kretsade kring de två huvudkaraktärerna, Christian Kohlund och Johanna Lumley som spelade ägarna av gården. Kohlund porträtterade den charmige och karismatiska Walter, medan Lumley spelade hans fru den eleganta och sofistikerade Victoria. Deras äktenskap speglade en klassisk engelsk dynasti, komplett med familjedrama, intriger och romantik.

Genom årens lopp följde tittarna med på familjens ups and downs som sträckte sig från ekonomiska svårigheter till intrigerande släkthistoria. Walter och Victoria kämpade för att balansera sitt personliga och professionella liv samtidigt som de försökte navigera genom det komplicerade nätverket av familjerelationer och vänner på landsbygden.

Serien blev populär bland tittare tack vare den realistiska skildringen av livet på en engelsk gård, kombinerat med en touch av romantik och spänning. Kohlund och Lumley lyckades fånga publiken med sin starka kemi och övertygande skådespel, vilket gjorde dem till en oslagbar duo i TV-världen.

Mest älskade brittiska tv-serien

”Nancher Row” var en av de mest älskade brittiska TV-serierna under sin tid och mottog flera utmärkelser för sitt framgångsrika porträtt av brittiskt lantliv. Kohlund och Lumley belönades också för sina imponerande prestationer i serien, vilket ytterligare bidrog till dess popularitet.

Sammanfattningsvis var ”Nancher Row” en viktig del av TV-historien och anses än idag vara en av de bästa brittiska TV-serierna genom tiderna. Kohlund och Lumley’s framträdanden fortsätter att imponera publik och kritiker över hela världen och har placerat dem som några av de mest framstående skådespelarna inom sin genre.

Publicerat

See (säsong 1-3) Apple+

See (säsong 1-3) Apple+

Dystopisk vision utan syn

Jag blev rekommenderad att se på See (höhö) av min syster. Även om vi inte alltid tycker lika eller gillar samma saker så har hon bra smak (såklart). Jag var däremot smått skeptisk, för premissen till See låter på papperet ganska fånig och någonstans doftade det kalkon.

Förlåt mig, Jason

Och åter till detta med kalkonvarning. See utspelar sig i en dyster framtid där vårt moderna samhälle kraschat totalt. Inte nog med det – Mänskligheten har blivit blind. Bokstavligt talat alltså. Borta är synen och förstärkta är alla andra sinnen. I fel händer hade detta kunnat bli ett fantastiskt fjantigt klavertramp. Första halvan av första avsnittet är jag guppskeptisk och tycker att det ser lite fånigt ut när Jason Momoa twerk-kryper sig fram när han luktar, lyssnar och känner efter fienderna. Likaså deras war cry ”chet-chet” känns sådär. Men det tar alltså inte mycket mer än 20-25 minuter för att omvända skepcismen, för redan i första avsnittet visar man att See är både nervig, våldsam och jäkligt välgjord. Jag har tidigare inte varit något direkt av Jason Momoa, men det här är den prestation som omvänder mig. Om det beror på att han faktiskt är duktig eller om han helt enkelt passar perfekt för den grymtande krigarfarsan Baba Voss låter jag vara osagt, men jag är såld efter ett par avsnitt.

Det fortsätter på samma sätt: Trevliga karaktärer, duktiga skådespelare, allianser som skiftar och en ständigt närvarande nerv. När första säsongen gått klart sitter båda jag och min sambo och skriker efter mer. Och mer får vi. Efterföljande säsonger introducerar nya karaktärer (Voss brorsa spelad av Dave Bautista, även han perfekt castad) och nya intriger. Det finns passager här och där som kan bli småsega, men de är inte många och främst så är jag väldigt förlåtande när merparten av serien är så förbaskat spännande och välgjord.

Och stridsscenerna känns smart genomtänkta. Det är rätt fränt att se hur dom utnyttjar övriga sinnen vid kamp. Och även i vardagliga saker. Hur annat som för oss är självklarheter i deras värld är främmande objekt, märkliga saker.

Det är med tyngd i bröstet man ser sista avsnittet – för vid det här laget står det klart att säsong 3 som släpptes våren 2023, är den sista. Om det hålls eller följs upp med en spin-off kvarstår att se – Slutet tyder på det och jag kan bara hoppas, för See är en av de absolut mest underhållande serier jag följt på flera år. En av de där som jag faktiskt inte kan invänta tills en hel säsong gått utan måste följa slaviskt varje vecka. Ett bra betyg om något.